Etikettarkiv: framsida

Räddningstjänsten – i ständig beredskap

Om det brinner i Torekov och någon ringer 112, så kommer troligen en golfbaneskötare, en snickare och en lantbrukare för att släcka. I Torekov består nämligen räddningstjänsten av det som kallas deltidsbrandmän.

Patrik Svensson är en av dessa personer, som dygnet runt är beredd att hjälpa till när det händer något.

– Jag går med en personsökare på mig hela tiden. När larmet går, så ska jag ta mig till stationen, ta på mig skyddskläder och hoppa in i brandbilen. Bilen måste lämna stationen inom fem minuter från det att larmet går. Det ställer speciella krav på den som vill vara deltidsbrandman. Förutom att man inte kan lämna Torekov under sin jourvecka, så är det ju andra saker som måste planeras.

–När jag började i räddningstjänsten här i Torekov 1996, så hade vi en nyfödd dotter. Då var jag ju hela tiden tvungen att se till så att jag snabbt kunde släppa allt och rusa, säger Patrik.

För att bli deltidsbrandman, så får man samma utbildning som de som är brandmän på heltid. Både på mindre internutbildningar och längre kurser arrangerade av MSB, Myndigheten för Samhällskydd och beredskap, på Revinge.

–Förra veckan hade vi till exempel en övning, som kallas kall rökdykning och varje vecka har vi materialgenomgång, säger Patrik. Ett jourpass börjar på måndag klockan 06.00 på morgonen och slutar 06.00 nästa måndag morgon, sedan är det tre veckor utan jour. Men, det är ofta inga problem att byta med någon annan i några timmar, om man skulle behöva köra till Båstad, till exempel.

Patrik, som är egen företagare med kontor i Båstad är beroende av att just detta fungerar.

–Under jourveckan tänker man lite speciellt, berättar Patrik. Man tänker på hur man placerar kläderna, när man går och lägger sig på kvällen. Bilnyckeln måste ligga på rätt ställe och man ser till att parkera bilen på ett lämpligt sätt. Men, det gäller att köra förståndigt även om larmet går.

–Det är bättre att komma fram lite senare än inte alls, säger Patrik allvarligt.

Torekovsstationen hade 73 larm förra året och det är en markant ökning från när Patrik började 1996. Då var det ungefär 35 om året. En av anledningarna till ökningen är att Räddningstjänsten numera åker på något som kallas IVPA-larm. I Väntan På Ambulans. När ledningscentralen ser att det riskerar att ta mer än 15 minuter innan en ambulans når fram till någon som ringt 112, då larmas Räddningstjänsten. Det kan röra sig om att lägga ett tryckförband eller hjärt-lungräddning.

Det är inte så stor skillnad på sommaren och övrig tid, tycker Patrik.

–Visst, det kan vara lite bökigare att ta sig fram snabbt i Torekov en solig sommardag. Och sommartid händer det att folk parkerar sina bilar framför stationen, kanske när man ska handla sin frukostfralla, vilket man naturligtvis inte ska göra.

Till sist undrar man om Patrik har några tips till läsarna.

–Det är naturligtvis det vanliga: ha brandvarnare hemma, och gärna minst en brandsläckare. –Och kör försiktigt!

Torekovs turist- och badförening utvecklar Torekov

Torekov Turist- och Badförening, TTBF, är en gammal förening. Dokument från slutet av 1920-talet finns sparade och 1947 anställdes Helga Persson som badkamrer. I gammal dokumentation går det bland annat att läsa om strandvakten som under 1930 och 40 talet grävde strandgropar i strandbrinken som sedan hyrdes ut till sommargästerna för fem kronor per sommar.

I dag har Turistbyrån växt och inhyser nu två badkamrerer som arbetar med allt från att hyra ut sommarboende, sköta stranden och driva simskola till att utveckla Torekov till att bli mer levande och attraktivt året runt för såväl boende, näringsliv och besökare.

–Vår nya hemsida torekov.se är ett led i vår utveckling och ska hjälpa både besökare och boende att hitta allt det unika som Torekov och Bjärehalvön har att erbjuda med allt från service, mat och boende till utflyktsmål och smultronställen, säger Lina Holmberg, som tillsammans med kollegan Åsa Ragnarsson driver Turistbyrån.

–Vårt arbete med att utveckla Torekov drog igång på allvar i december 2011 då TTBF blev beviljade ett Leaderstöd under en två års period, ett stöd som gjorde det möjligt för oss att prova våra tankar och idéer, berättar Lina.

Projektet, som avslutades i december 2013, har bland annat lett till ett nytt aktivitetshus med fokus på barn och unga, nya evenemang, nya samarbeten och mötesarenor samt förlängda öppettider och ett större serviceutbud. Är du som företagare eller privatperson intresserad av vad Turist- och badföreningen kan hjälpa just dig med, hälsar Lina och Åsa er varmt välkomna att kontakta turistbyrån.

–Om ni har några förslag eller önskemål angående Torekov som by får ni gärna komma in till oss och bolla era idéer, säger Lina. Här är alla välkomna!

www.torekov.se

Seglarskola & samlingspunkt

Att Torekov är en unik plats understryker Claes-Arvid Malmberg flera gånger. Torekovs placering här ute på Bjärehalvöns spets gör att det hela tiden skiftar, både vind och våg ändrar sig ständigt.

–Det är en härlig utmaning för en seglare, säger Claes-Arvid och berättar vidare om TBSKs stora utbud.

–Vi har aktiviteter från det att man är sex år och sedan hela vägen upp till kurser för vuxna. De yngsta börjar i något som kallas för båtlekis, där man får lära sig grunderna i segling, tillsammans med sjövett – att hantera havet och båten. Sedan går man vidare och får lära sig segla med hjälp av optimistjollar. Alla kurser avslutas med tårtkalas.

Optimistjollen togs fram i slutet av 1940-talet, då man ville konstruera en jolle för barn. Sedan dess har dess popularitet vuxit och i dag räknar man med att det finns ungefär 300 000 optimistjollar i välden, varav över 24 000 registrerats i Sverige. Är du medlem i TBSK går det bra att låna en optimistjolle – under förutsättning att seglarskolan inte ska använda dem. Seglarskolan på TBSK börjar efter midsommar och håller på till i början på augusti.

–Men, vi skulle naturligtvis gärna se att säsongen var längre, säger Claes-Arvid.

För den som vill fortsätta utvecklas finns andra båtar. C55 är en båt på 5,5 meter och som har två mans besättning och Vision-båten är något kortare, men även den avsedd för två. Både C55 och Vision går att hyra, för den som vill segla på egen hand. Claes-Arvid ser att klubbstugan ofta är en samlingspunkt. Här ordnas grillkvällar och är det dåligt väder, så kan man hålla delar av kursverksamheten under tak.

–Vi har många duktiga ungdomsledare, som inte bara är bra instruktörer utan också skapar en härlig gemenskap, säger Claes-Arvid. Förutom barn- ungdoms- och vuxenkurserna ordnar TBSK också tävlingar för stora båtar. Håll kontakt med klubben, antingen direkt eller via webbsidan för aktuell information.

www.tbsk.se

Stefan vill att alla ska kunna spela golf

Torekovs golfklubb startade 1924, vilket gör den till Sveriges fjärde äldsta. Därmed firar klubben sin nittioårsdag under 2014. Stefan Condé berättar om hans syn på golf och varför det är en sport för alla.

–Jag växte upp i Torekov och ingen annan i min familj var speciellt intresserad av golf.

Kompisen Niklas började spela och han och hans föräldrar Mona och Conny Magnusson tog med Stefan till golfbanan.

–Jag tyckte det såg kul ut och kände att det här vill jag prova, säger Stefan och ler åt minnet.

Spelet gick väldigt bra och snart arbetade Stefan som pro – golfinstruktör – i Torekov.

–1993 fick jag frågan om jag ville ta över golfshoppen från Gösta Hall, och jag tvekade inte, säger Stefan.

På väggarna i shoppen hänger en rad äldre klubbor från svunnen tid. Eller?

–Det där är hickoryklubbor, säger Stefan och lyser upp.

Innan moderna material som stål eller titan användes för att tillverka golfklubbor, gjordes de av järn och träslaget hickory. Hickory kallas också amerikansk valnöt, och har används för att göra trumpinnar, skidor och tennisracket – bland annat. Och så golfklubbor.

En äkta hickoryklubba ska ha ett klubbhuvud som är tillverkat före 1935, vilket ju passar in med Torekovs golfbanas ålder. 2002 stod klubben värd för svenska mästerskapet i Hickorygolf, och Stefan kom på tredje plats. Året därpå vann Stefan tävlingen, och dessutom kom han trea i skotska Hickorymästerskapen.

–När man spelar Hickorygolf går man hela vägen – man har äppelknyckarbyxor, skjorta och slips, berättar Stefan.

För att hålla traditionen levande spelar han hickory ett par gånger i veckan. Flera hickorytävlingar hålls också, framförallt vår och höst.

–Vi samarbetar med Båstad Golfklubb och deras Hickorykommitté, även om dom har svårt att svälja det faktum att dom startade sin klubb sex år efter Torekov, berättar Stefan med ett brett leende.

Att spela hickorygolf visar också att man inte måste ha den modernaste utrustningen, de dyraste klubborna och märkeskläderna för att spela golf.

–Om det är någonting jag vill jobba för, så är det att släppa in alla i golfens värld, säger Stefan och blir allvarlig.

–Barn och ungdomar med olika förutsättningar ska alla kunna spela, säger han med eftertryck. Golf är ett sällskapsspel och man måste inte vara en viss typ för att spela.

För att presentera golf för ungdomar har man inlett ett samarbete med Torekovs IK och Torekovs båt och segelklubb, där man bland annat håller i en av Sandlyckeskolans idrottsdagar, där barnen ska få prova på golf.

–Alla är välkomna att spela golf, speciellt ungdomar, avslutar Stefan.

www.togk.se

Warmbadhusets lugn

När man kliver in i Warmbadhuset omsluts man av ett lugn. Det knakar försiktigt i väggarna när vinden sliter lite runt knutarna, men en vilsam känsla infinner sig. Inga vinklar här inne är riktigt räta, golvet lutar något och de rustika väggarna är charmigt ojämna.
Charlotte välkomnar och berättar lite om husets historia.

1876 fanns det en strävan att etablera Torekov som en badort. Man beslutade därför att bygga ett hus ämnat för varma bad.
Sjökapten Ferdinand Wulff lånade ut pengar och 14 maj 1877 bildades bolaget Torekovs Warm- och Kallbadhus AB och i bolagsordningen angavs bland annat Bolaget har för ändamål att i Torekov uppföra ett Warm- och ett Kallbadhus för tillhandahållande af olika slag af bad mot afgifter som af bolagets styrelse bestämmas.
De första gästerna hälsades välkomna vid midsommar samma år.

I slutet av 1980-talet var verksamheten i Warmbadhuset inskränkt till sjukgymnastik en dag i veckan. 1990 pluggade Charlotte till massageterapeut i Stockholm. Hon jobbade extra på det exklusiva Sturebadet och blev överraskad när hon fick frågan om hon ville utföra massage en torsdag i augusti – i ett ställe som hette Torekov.
Det hela gav mersmak och redan nästa sommar var Charlotte tillbaka och välkomnade gäster från midsommar till en bit in i augusti. När sommaren var över hade hennes engagemang uppmärksammats och Charlotte fick frågan om hon ville driva hela Warmbadhuset.
Under några år arbetade Charlotte, hjälpt av sin man Lars, med att försöka förlänga Warmbadhusets säsong.
Vi insåg dock snart att byggnaden var i stort behov av renovering. Ventilationen var till exempel obefintlig, så när vi hällde upp ett varmbad fylldes snart hela huset av ånga, så vi såg inte handen framför oss, berättar Charlotte.
Frågan var dock hur det skulle finansieras.
Märkligt nog diskuterade jag det, samtidigt som jag masserade en kund, minns Charlotte och ler.
Kunden sa genast att hon kunde hjälpa till med ekonomin och jag var överväldigad.
1997 genomgick så Warmbadhuset en omfattande renovering. Alla brädor togs ner och tvättades rena, för att sedan sättas upp igen. Några brädor var dock i så dåligt skick att det var nödvändigt att bytaa ut dem. En skorsten togs ner och skapade möjlighet att sätta i fönster i den västra väggen, med utsikt över havet.

Warmbadhuset
Warmbadhuset
Dock var det noga att huset inte fick ändras för drastiskt, eftersom det är K-märkt. Jag skulle gärna ha sett ett större fönster, säger Charlotte.
Tänk att sitta här efter ett tångbad och kunna se hela den fantastiska utsikten!
Nu samarbetar Warmbadhuset med hotell Hovs Hallar, Hotell Kattegat, Ramsjögård Hotell och restaurang Stollaby för att kunna erbjuda gäster olika paket med mat och boende – och spa!
Under högsäsong arbetar mellan sex och åtta personer i Warmbadhuset och numera håller man bara stängt ungefär två och en halv vecka om året.
I framtiden ser Charlotte gärna att man kan bredda verksamheten ännu mer.
– Jag vill gärna arrangera kurser och föreläsningar i yoga och massage, till exempel. Jag har massor av idéer säger hon och ler stort.

Artikeln först publicerad i Torekovsguiden 2013

Aldrig en lugn stund för handlarn

Som vi alla märkt, har mataffären i byn förändrats. Först kom en ICA-skylt upp på fasaden. Och nu är det stora arbetet med att möblera om inne i affären avslutat. Ny butikschef är Magnus Eriksson.
-Jag drev en ICA-nära i Kalmar i åtta år, och det senaste året har jag varit i en butik i Karlshamn.
När ICA i vintras sökte någon som ville driva butiken i Torekov, slog Magnus till.
-Jag kommer ursprungligen från Halmstad och har gästat Bjäre flera gånger, jag har bland annat spelat golf här i Torekov.
Om några veckor flyttar familjen in i ett hus i Boarp, och yngste sonen kommer till hösten att börja i Sandlyckeskolan här i Torekov.
-Torekov är en bra plats, det finns en trygghet i skolan här, säger Magnus, som också har en son i gymnasieåldern.
Att arbeta i butiken jämför Magnus med att städa:
-Man blir aldrig klar, det är alltid något att göra.
-Jag hoppas dock att folk har förståelse så här i början, att jag inte hinner stanna upp och tala länge med alla.
Målet med arbetet är naturligtvis att alla ska känna sig välkomna och att kunderna känner att det är en bra butik. Har någon åsikter eller förslag på förbättringar, vill Magnus gärna höra det! Det svåra är att nå de som inte kommer hit.
-Man hoppas ju att nöjda kunder berättar för sina vänner om oss, till exempel om ännu längre öppettider.
Under juli och augusti har ICA i Torekov öppet 8-21 alla dagar. Magnus är dock medveten om att mängden innevånare förändras i Torekov under året.
-Det gäller att hitta en bra balans under året. Vi ska hålla en god service året om!

Artikeln först publicerad i Torekovsguiden 2011

Chips, vodka och potatis

Håkan Paulsson är lite förvånad över uppståndelsen. Han verkar tycka att det inte är så märkvärdigt att odla potatis. Men, när vi börjar tala så berättar han med viss stolthet om kvaité och teknik, som ska göra just hans potatis till den bästa.
Oavsett var du bor i Sverige, så är chansen stor att det är just Håkans potatis du äter.

-Årets första färskpotatis i Sverige kommer härifrån Bjäre. Jag levererar till hela landet, säger han.
Fram till midsommar ligger bjäreodlarna i täten, sedan hinner resten av odlarna i kapp.
Vill man prova just Håkans potatis, kan man äta på någon av krogarna i Torekov.
-Jag leverar till Stollarby krog i Påarp, Hazienda och Hamnkrogen i Torekov, till exempel, berättar Håkan.

Bjärechips
Bjärechips
Matpotatisen skördas ända fram i augusti, september. Men några sorter kan tar upp ytterligare någon månad, men då är det inte för att ätas tillsammans med sill och nubbe, utan för att bli vodka eller chips!
Karlsson’s new vodka tillverkas i Finland och i Åkers Styckebruk, men planer på att flytta tillverkningen till Bjäre är i full gång. Och genom Bjäre hembygd skapas Bjärechips. 2012 räknar man med att sälja inte mindre än 500 000 påsar chips.
Tidigare odlade Håkan andra grödor på sina åkrar, och hade också djur på gården, men inte längre.
-Nu fokuserar jag helt på potatisen, säger Håkan, men berättar om ett projekt som pågår på en liten del av hans mark.
Det är en privatperson i samarbete med lantbriksuniversitetet i Alnarp som gör ett försök att odla druvor. Det finns ett par ryska vinbuskar som tål en sträng vinter, men de druvorna är inte så goda. Nu görs därför ett försök med sydeuropeiska sorter, som kanske även kan producera vin från Bjäre.
Karlssons Gold
Karlssons Gold
Även om att odla potatis borde uppta all Håkans tid, driver han även vinterförvaring. I samarbete med Torekov Båt & motor och Torekov Marin erbjuder han förvaring året om. Här kan intresserade förvara sina ägodelar, stort som smått.
Håkan blickar ut över de närmsta åkrarana och berättar om sorter och hur länge de olika sorterna växt. Sedan nämner han, som i förbigående, att nästa vecka ska han vara med ett nytt reportage. Då kommer nämligen New York Times i dagarna tre, för att skriva om Håkas potatis, vodka och vår vackra halvö!

Artikeln först publicerad i Torekovsguiden 2012